Vad ingår i kostnaden?
När du anställer betalar du mer än lönen. De tre stora posterna ovanpå är:
- Arbetsgivaravgift — 31,42 % på lönen för de flesta. Den är lägre för unga (tillfälligt) och för den som fyllt 67.
- Semester — den anställda har rätt till minst 25 dagar betalda semesterdagar och semestertillägg. Du betalar lön under semestern utan att få arbete tillbaka.
- Tjänstepension — frivillig enligt lag men vanlig, och ett krav med kollektivavtal. På pensionskostnaden betalas 24,26 % i särskild löneskatt.
Till det kommer det som är svårare att sätta en siffra på: utrustning, försäkringar, introduktion och din egen tid som arbetsledare.
Ett räkneexempel
Exempel: första anställda i en frisörsalong
Lönen är 28 000 kr i månaden. Den anställda är född 1990, alltså full arbetsgivaravgift. Salongen betalar 4,5 procent i tjänstepension och räknar med 800 kr i månaden för övrigt.
Med lagens semestertillägg blir kostnaden runt 39 000 kr i månaden — ungefär 470 000 kr om året. Fyll i siffrorna i kalkylatorn så ser du hur posterna fördelar sig.
Timkostnaden är det som räknas
En anställd arbetar inte 12 månader om året. Semester, röda dagar och sjukdagar gör att en heltid ofta blir runt 1 700–1 800 arbetade timmar. Därför är kostnaden per arbetad timme betydligt högre än månadslönen delat med 165.
Det är timkostnaden du ska jämföra med vad den anställda drar in. Om en timme kostar 300 kr behöver timmen ge mer än så i täckningsbidrag för att anställningen ska bära sig.
Vanliga misstag
- Räkna bara lön plus arbetsgivaravgift. Semestertillägg och pension gör skillnad varje månad.
- Glömma att arbetsgivaravgiften även tas på semestertillägget. Det är lön, och avgift ska betalas på det.
- Räkna timkostnad på 2 000 timmar. Ingen arbetar alla vardagar om året.
- Anställa för tidigt eller för sent. Räkna på vad anställningen måste ge — se försäljningsmålet — och jämför med att ta in en konsult.